Närpes Hembygdsförening rf.
ÖJSKOGSPARKEN
_tif.png)
Stella Polaris
I ett krig spionerar staterna väldigt mycket på varandra. Finland hade utvecklat en effektiv organisation för avlyssning av den Sovjetiska radiotrafiken. Det kallades för signalspaning. Man ville veta vad motparten planerade att göra. Under vinterkriget och fortsättningskriget 1939 – 1944 lyssnade man mycket.
Under 1943 började det se ut som att Nazityskland skulle förlora kriget. I Finland såg man med stor oro på detta. Finlands krigsstrategi byggde på en tysk vinst.
Man började i all tysthet planera för vad man måste/kunde göra om Tyskland förlorade. Diplomatiska fredstrevare sändes via Stockholm till Sovjet. Hur skulle det vara med en separatfred? Detta lyckades inte 1943.
I början av juni 1944 inledde Sovjet en storoffensiv längs Karelska näset. Finlands armé drevs tillbaka. Efter blodiga strider vid Tali-Ihantala stoppades anfallet, men Finlands krafter var uttömda. En finsk fredsdelegation reste till Moskva. Ett avtal om vapenstillestånd undertecknades med hårda villkor för Finland.
Samtidigt som fredstrevarna till Moskva hade pågått, hade man i Finland uppgjort en plan för att föra ut signalspanarna och deras material till Sverige. Man ville att signalspanarna skulle fortsätta sitt arbete i Sverige ifall Sovjet skulle anfalla på nytt. Det insamlade materialet var sprängstoff i krigstid och dessutom trodde man att signalspanarna skulle behandlas som krigsförbrytare.
Genast då vapenstilleståndet hade undertecknats i Moskva, fick signalspanarna i september 1944 en order: PACKA KAPPSÄCKARNA och sök er till Keuruu för tågresa till Närpes.
På detta sätt startade den topphemliga operationen STELLA POLARIS.